Björn Lippold

Bismarck lär ha sagt att livet är som att sitta och vänta hos tandläkaren, man väntar och väntar och helt plötsligt är det över.
Det är vad undertecknad just nu gör väntar på att få gå till den ny gamla tandläkaren. Jag kom underfund med att den tidigare inte fungerade som jag ville det hände inget. Det var nya projekt mede mina dåliga tänder varje gång jag kom dit, eftersom det bär så är det lika bra att byta och det är till den nya som jag för tio år sedan var hos som jag återvänder. Det är spännande men jag är ganska säker på att det kommer att fungera, vi får se.

Och OS går inte riktigt som, de svenska sport journalisterna räknat med, vad skall vi nu göra åt detta. Jag tror det är bättre och Christer, Calle m fl. låter idrottsmännen göra vad de skall utan att lägga sig i detta och sedan köpa det som det blev. Jag tycker verkligen syn om många av de finas ungdomar som representerar Sverige där borta. De har en press på sig som är ohållbar.

Alla hjärtan hoppas jag håller i snöskottningens tider

I dessa tider är det ganska fantastiskt att höra kommentarer till all den snö som kommit. Har Ni märkt det att alla tycker det är extremt med snö. Ändå så kommer denna årstid varje år och bara föra att det inte varit särskilt mycket snö några år blir man överraskad. Inte är det konstigt att regnet under den kalla årstiden fryser och kommer ner som snö. Kanske det i år är något mer än vad vi är vana vid, men det kan vara mycket annat som vi kan vara det med också, men inte skyller vi från oss på detta sätt varje gång något ovanligt inträffar.


Skövde vintern 1974

Att folk inte kan bygga ishallar och andra idrottsanläggningar ordentligt är väl inte vädrets fel. Det är ju som det är och i alla tider brukar det bli snö på vintern.

Det västa är som jag ser det när ämbetsverkens chefer skyller ifrån sig. Hörde nu i kväll hur SJ chefen skyller på den politiska ledningen sedan ett antal år tillbaka.
Jag undrar om han själv har glömt hur många gånger han stått i TV rutan och lovat att händelser av detta slag inte skall upprepas, om inte jag missminner mig var det senast förra vintern.


Säg vad Ni vill men vist var det lugnare på Axevalla station 1952

Nej vad regeringen borde göra är att istället för att ge ytterligare pengar till verk som inte klarar sin uppgift se vad det är för ledning som finns på verken och direkt avsätta den som inte klarat arbetat utan någon form av fallskärm. Inför gärna någon form av Tjänstemannaansvar, så att den som sköter sig så illa som man i dag gör på SJ och Banverket får stå till svars för sina dumheter.

Alla hjärtans dag

Så är vi åter framme vid en ny dag som det verkar som handlarna kommit på. Var i går tillsammans i ett av stadens varuhus och vad hittade jag där tillsammans med alla burkar med geléhjärtan, som förövrigt inte vi diabetiker kan äta, jo en smörgåstårta gjord som ett hjärta. Det enda som fattades var pilen genom hjärtat och våra namn Björn & Else-Marie.
Tro inte annat än att jag tycker det är bra att man uppmärksammar alla som har problem med kroppens viktigaste muskel. Men jag tycker inte om när det blir på handels villkor, även om inte jag handlar något av alla dessa dumheter de kommer på.

  
 
Det gick i början av 1950-talet lugnare till på Lidköpings torg än i dag även om det inte går att köpa fisken direkt av fiskaren från trakten. (Är det någon som känner igen fiskhandlaren hör av Er)

Nu har det startat

Så var det som många väntat på igång, OS, jag tillhör de som kan tycka det kan vara roligt att se på någon av de ovanliga sporterna. Annars tycker jag att dessa journalister med sport som sin specialitet är alldeles för heta på gröten. På dem låter det som Sverige skulle vinna allt. Jag talade en gång med en nors journalist och när jag frågade "hur många medaljer tar ni i detta skytte" svarade han.
Kanske inga det är mer än norrmän som tävlar det tror jag är rätt inställning förhäv sig inte för det brukar inte bli bra. Det är klart man kan önska att Sverige tog allt men hur roligt skulle det vara. Nej jag tror att vi får nöja oss med att Sverige viner alla medaljer när vi kör Svenska mästerskap.

Var i går fredag i huvudkommunen. Har Ni varit där någon gång. Det är förenat med stor fara att ta sig fram på de gator som det går att vandra på. Och jag slutar aldrig att förundras över det jäkt som människornas i denna kommun lever med.



På vissa håll i staden är det lugnhare

Stod i rulltrappan ner till Hötorgshallen när det kom en yngre man och trängde sig förbi. Snabbt ner till systemet som ligger rakt fram nedanför trappen och fick sig en nummer lapp. Där blev han sedan stående under den halvtimman jag var i hallen och när jag gick ut kunde jag se på hans nummerlapp att han fortfarande hade tio nummer kvar till sin tur. Vad kan detta ofog att tränga sig före att bero på ingen vinner på det många blir däremot irriterade och här har Ni en.

   

I det Lilla Lundsbrunn är det inget jäkt vid Brunshandel där och på gatorna runt om råder det lugn som man hoppas även invånarna i Stockholm skulle få uppleva

Ännu en gång Lidköping

Det är inte mer än fjorton dagar sedan jag var på torget i Lidköping senast, men som jag tidigare berättat om tycker undertecknad med hustru att det är fantastiskt att åka till denna stad och handla. Där har man en levande stadskärna kvar. Det finns en köpcenter ut mot Framnäs men människorna i denna stad och alla vi som reser dit stannar i stadskärnan det är där man ha de små
lokala affärerna.

Bilder från 1950-talets torghandel i Lidköping
 
         
 
Nu har det som man gick och väntade på uppdagat sig i Skövde ekonomin var inte så stark som man trodde. Kommunens fastigheter håller på att rasa samman, tydligt är att det bara Arenan som håller tillsammans med de nybyggda förskolorna och Rydsskolan. Alla andra fastigheter måste det alltid finnas något som man kan renovera på dessa. Det är då skrämmande hur en politisk ledning över huvud taget kan yttra projektet "ARENA 2". Redan den arena vi har i dag är för mycket om det nu är så att man behöver 220 miljoner till renoveringar på befintliga fastigheter och man istället lägger alla dessa pengar på Arenabygget i olika delar.

Tänk om låt Billingehus som har resurserna och planerna bygga ut anläggningen och ta vara på detta erbjudande. Ta sedan krafttag och låna upp de medel som behövs för att få dräglig miljö före våra barn och gamla.

Varför skall man bygga till på Östermalm man hade ett vad jag förstår väl funderande äldreboende i Rosenhaga använd detta och spara pengar

.

Var tar tiden vägen

Det var väldigt nu var även januari månad till ända. Och vist börjar man känna igen sig på vädret från den tiden när livet lekte på Ruders herrgård utanför Tibro.
Inte är det något nytt för de flesta av oss att det vid denna tid skall vara snö och kallt. Men vad skönt det blev sedan när våren kom och mor Birgitta startade vårstädningen med att hänga ut mattorna på trappen.



Nu har även det inslaget i våra liv som kallas för "Valrörelse" startat. Det är underligt men jag tycker inte längre att detta ger mig något att sitta en hel kväll och lyssna på ett antal människor som diskuterar. Alla vet vi att hälften av det dessa partiledare säjer gör de för att vi skall tro att de genomför det. Den andra halvan av det de ofta säger har de ofta redan genomfört, men det skall låta som de skall genomföra även detta.

Jag kan möjligen tänka mig och lyssnar på den därför att det är skrattretande och höra hur samtliga, ingen nämnd och ingen glömd, är självgoda och det därför ofta bara är att jaga röster för att få det välavlönade arbetet. Troligen skulle jag göra det samma men ännu mer fokusera mig på att få behålla jobbet för lönens skull.

Självgoda människor som bara framhäver sig själva och kan gå över lik för att visa vad rediga de är har jag svårt för och under sista året har jag vid flera tillfällen träffat på denna sort, tyvärr.



Nu till något roligare, viste Du att i USA finns det i delstaten Kalifornien är det förbjudet att sätta ut en musfälla utan att ha jaktlicens. 

Om detta är roligt eller inte det vet jag inte men det visar vad politiker kan hitta på om de får hållas.

Tänk vad vackert det är

Helgens utfärder har åtminstone den vi var ute på under lördagen gjort mig mållös, ett så vackert landskap vi har även på vintern.
Hustru och undertecknad tog sig till den stora hamnstaden Lidköping (stor = efter Skaraborgs mått mätt).
Lite folk och knallar på torget men det finns många små trevliga butiker i den staden så att frysa på torget var inget för oss, det blev en runda i de små affärerna utmed en av gågatorna. Fantastiskt förresten vad Lidköping har det bra, när det står markerat att det är en gågata rättar sig folk därefter. Det är långt ifrån alltid så i vår egen stad.



Efter affärsrundan i Lidköping beslutades i god demokratisk anda (det var hustruns anda) att vi skulle åka över den lilla brunnsorten Lundsbrunn till Kinnekullegården för att där äta av deras helgbuffé, vilket vi av erfarenhet är något utöver det vanliga.

    

Lundsbrunn beskrev jag med en bild för några dagar sedan och den bild ni ser här ovan är tagen mor den plats den andra var tagen från. Vad saker och ting förändras. I detta fall undrar jag dock om det inte är till det bättre. Här har Värsåsvillan när de byggde husen på stationsplan verkligen lyckats. Ett boende som i dag förvaltas av GöteneBostäder på ett vad jag kan se utanpå bra sätt.

Efter ett kort stopp för en titt på en lägenhet som erbjudits oss fortsatte färden förbi vattenkuranstallten mot Skälvum. Korsvägen i Skälvum bjöd på nästa överraskning, där hade någon byggt en krubba i naturlig storlek ett helt fantastiskt mästerverk. Dock är väl frågan om den inte skall monteras ner nu för att åter uppsättas nästa jul.



På väg upp till Kinnekullegården var det en sagolik utsikt över den byggd som både jag och hustrun tycker så mycket om. Rimfrosten hade gjort att man trodde sig förflyttad till Jenny Nyströms sagovärd.

Väl framme var det nödvändigt med en riktig måltid, vi hade båda suttit i bilen och retat oss på de självgoda svenska journalisterna som i kommentar efter att kommentera ondgjorde sig över att människorna på Haiti inte fick någon riktig vård. Människorna låg vist ute under var himmel. Men snälla Ni till och med jag förstår att har ett land totalt jämnats med marken tar der en tid innan det åter fungerar.



Maten på Kinnekullegården gjorde oss på ett bättre humör och att sedan hemfärden blev av den lugna stilen var nog lugnast så mätta och belåtna vi blev. Rekommenderas på det varmaste gör jag till den som en helg vill ha lite extra, åk upp på Kinnekulle och njut av utsikt och ät god mat.

Vardagen är sig lik

Varför göra något enkelt när man kan krångla till det. Min föregångare som chef på Garnisonsmuseet hade detta som en stående replik när folk i krånglade till allt.

Och tänk i dag förstod jag vad han menade, eller också gjorde jag det inte. Jag förstod även i dag vad viktigt det är att ha historien klart för sig.

För det första skulle vi i dag på museet byta ut våra datorer, vi frikopplade oss från Försvarets datanät. Och tänk jag trodde inte mina öron när jag fick 3 x 3 papper framför mig och där totalt åtta rader skulle fyllas i men varje bunten bestod av tre papper. Tala sedan om att datorerna skulle spara papper och därmed träd och vara bra för miljön. Samtidigt med detta kan man undra varför försvaret har haft stora svarta hål i sin ekonomi.



I övrigt funderar jag på varför vi svenskar är så snabba med att tala om vad dåligt det fungerar i andra länder. Ta nu detta med Haiti som jag också tycker är hemskt, det är förskräckligt med alla dessa människor som lider och där nästan alla har någon som avlidit.
Dock är det så att det går bara att sitta på andra sidan jordklotet i ett samhälle som inte varit drabbat på samma sätt och där kritisera andra. Vad skall man göra när allt har rasat samman, det finnas inget sjukhus att ta in skadade i. De skadade vill hellre vara ute än inne i en byggnad som vid nästa efterskalv kan rasa. Jag tycker vi får försöka komma ner på jorden och inte vara så naiva att vi tror oss klara en sådan katastrof bättre i detta land. Jag hoppas vi slipper en jordbävning p styrkan 7, men skulle det inträffa är jag ganska säker på att vi skulle klara oss sämre än de människor som drabbats hårt på Haiti.

Det är nästan äckligt att höra hur självgoda vi svenskar är.

Snön den smälter och talgoxen sjunger

Om man är riktigt uppmärksam kan man märka att snötäcket börjar bli något mindre, tyvärr. Jag hoppas att det får finnas kvar över barnens vintelov. Då skall det också i hela landet vara ca -3 %.

Tänk vilken tur det är att Svensk Tv har några rättigheter kvar vad det gäller sportsändningar. Detta är andra helgen som båda lördag och söndagen ägnar sig åt att sända sport.

Den endsa sport som jag ägnar mig åt är att snabbt som bara gå blä förbi sportsidorna i tidningen. Jag har inget emot att man visar sport på TV apparaten men jag tycker frörstås att det då vore bättre att man följde TV4 s exempel och gjorde en riktig sportkanal på SVT.

Éftersom hustru har arbetat hela helgen har det blivit att vara hemma hos hunden, i veckan som kommer blir det att åka till Stockholm en av dagarna. I övrigt skall vi nu försöka att komma igång med ombyggnadsarbetet på museet ordentligt. Det blir inte riktigt så stort som jag tänkt mig vår verksamhet skall granskas i höst och kanske först efter den granskningen får vi reda på om vi överlever som museum. Vill det si9g rikmtigt illa är det bara Centrala Soldatregistret som finns kvar efter nästa årsskifte.

Den som lever frår se.



Här någon bild ur det gamla fotoalbumet det är bilden från stu8gan i Lundsbrunn där jag har mina starkaste barndomsminnen kvar från.

Nu är den slut

Då var denna jul absolut slut för nu har vi firat knut. Och jag tycker det är ganska fantastiskt att följa inslagen i nyhets och pratprogrammen på Tv och radio.
Under ett långt inslag i Sveriges TV gjorde man i dag på morgonen och i eftermiddag klart för människorna i våra största städer att man inte får slänga ut granen på gatan. Vad man hels av allt skall göra är att man skall klippa granen och lägga den i en sopsäck för transport till en återvinningsstation.

Hur långt har det gått med vårt samhäller när inte vi människor förstår att slänga granen som grön och fin har prytt vårt hem inte får ske på gatorna. Det är ungefär samma som att det nästan varje år vid denna tidpunkt kommer snö. Jag är troligen för gammal för att förstå vitsen med att undervisa människorna hur de skall göra när snön kommer och granen skall slängas ut.

En annan sak som jag i kväll hörde på sportsändningen är att man börjar få panik därför att Kalmar FF kan inte spela sin första hemmamatch i mars om inte snön snart börjar smälta.

Jag är så gammal att när jag höll på med den ädla sporten att springa runt efter en boll då fick man börja spela när vädret detta tillät. Om det inte gick så fick man låta bli.
Kom inte och försök att slå i mig att detta land som heter Sverige är utfattigt, nu tänker man att skotta av planerna och värma upp dessa för att kunna spela fotboll från mitten av mars då är det ingen som talar om energiförbrukningen eller vad det kostar.

Har vi så gott om pengar ta dessa och ge till de behövande i vårt eget land eller i dessa dagar sänd dem till Haiti.

Nu är det som vanligt igen

Då var helgerna till ända, nu blir det som vanligt igen och det känns tycker jag riktigt bra. För många har det hela tiden varit som vanligt jag tänker närmast på en sådan yrkesgrupp som jordbrukarna. Såg >Ni Bonde söker fru, ett som jag tycker mycket lyckat program även om det inte bland bönderna som TV4 följde blev så många som lyckades med sitt uppsåt att träffa en parter, blev det underhållning för oss som tittade på. Och det kanske var det som var meningen.



För övrigt verkar det på vissa journalister som en ny istid har kommit, och ändå behöver man inte gå längre tillbaka än till mitten av 1960-talet eller så sent som 1987 för att träffa på en liknande vinter. Den vi hade i mitten av 60-talet kommer jag ihåg som värre än denna men man klarade sig då som vi kommer att göra nu.

 

Troligen har det moderna samhället vissa problem med de gamla väderlekstyperna. Att strömmen går några dagar var inget konstigt i mitten av 1900-talet. Det var bara att leva efter det och inte göra något väsen. Man fick lära sig att inte öppna kylskåp och frys. Var det kallt som i dessa dagar var det till att placera varorna från dessa båda förvaringsställena.



Det är just detta att vi behöver lära av det gamla för att gå framåt, men i dag verkar det som vissa kretsar bara tror att man kan gå framåt utan att se tillbacka och detta tror jag är den stora faran för hela mänskligheten, särskilt för oss i den som vi tror utvecklade värden.

Kylan fortsätter

Har på nyheterna de sista dagarna hört mängder med inlägg med anledningen av kylan. Nu letar man efter rekord av olika slag så det står härliga till. Och vad snö det har kommit på de flesta av journalisterna tycker man märka en viss rädsla för att det nu blivit kallt och kommit snö samtidigt.
Troligen är det i Stockholm och våra andra tio största städer som det har snöat och det var något nytt att det också blev kallt. Ingen har ens tänkt på hur de första vintrarna på 1940-talet var. Med sämre bostäder och kriget runt vårt lands gränser klarade människorna det galant. Det kommer vi att göra nu också om vi inte lyssnar på olyckskorparna som finns i massmedia världen.
Strunta i kylan och skriv i stället om de dåliga kommunerna och fastighetsägarna som antagligen ser det billigare för egen del att människor kanar omkull än att sända ut personal som sandar och skottar.
För närvarande har vi en i familjen som sitter med armen i gips pågrund av dåligt sandat och skottat vid Övermans spelbutik i Skövde, vi hoppas verkligen att det är den enda som råkar ut för detta slarv från denna fastighetsägare.



Glädjen stod dock högt i skyn när vi i dag fick fira vårt första barnbarns födelsedag, på de efterföljande bilderna kan Ni se den lilles förtjusning.

 

   
 
 

 

 

 

Nu är vardagen här igen

För många är det nu åter dags med nya tag på det gamla arbetet, för andra kan det vara något nytt som börjar. Vad det än är så har nu årets största helg strax gått till ända. I år var jul och nyåret vitt vilket vi alla väntat på sedan 2001 då i stort sett hela landet hade en vit jul.



Problemen ligger nu i att de som försöker forsla bort snön från gator, vägar och torg av någon outgrundlig anledning inte vågar sätta ner plogbladet ordentligt. Här i Skövde har man helt missat vissa gator och många av dem man försökt ta bort snön från där har man helt missat att sätta ner bladet på traktorn, där har vi bilister istället fått köra åt det som kommit ner, det är klart  billigare på det viset för Skövde.



Nu framåt några veckor till är det allt det vackra julpyntet som påminner om den helg som varit. Det är alla vackra blommor som i fönstren påminner om att en nya varm årstid är på gång.

Viste du att i USA finns följande lag:
Ingen kvinna får uppenbara sig i baddräkt på någon motorväg i Kentucky såvida hon inte eskorteras av minst två polismän eller är beväpnad med en träklubba.

God fortsättning på det nya året




Så har vi då kommit in på det nya året. Det började inte som det förra då hela familjen gick i väntans tider. Dottern skulle få barn och man skulle börja känna sig gammal, det blev morfar av en.

 En stålt mormor

Det kom också en liten parvel till världen en liten som senare under året döptes till Neron. En liten som nu ett år senare verkligen har tagit fart och växer varje gång man ser honom och nu är det näs som helst klart att han skall ge sig ut och gå. Lugnast är när de inte gör detta men det är ju ett måste varför man får förvänta sig att det snart händer.



Nyårsaftonen avlöpte i lugnets tecken och det var skönt när man kan läsa allt elände som för övrigt hänt i samhället. Vad jag är förundrad över är hur man kan tycka att det varit en lugn nyårshelg när fyllesällerna varit fulla och ett antal personer har fått söka upp sjukhus för skador de fått i handgemäng med andra.



Nyårsdagen var en fantastisk dag. Bortbjudna som vi var till Mölltorp fick vi se något som det var många år sedan någon av oss i familjen såg. Vid morbro Lars fågelbord uppenbarade sig vintern och julens mest avporträtterade fågel, domherren. För en stadsbo är det en fantastisk upplevelse att se denna underbara fågel sitta och plocka i sig av solrosfrön.



Nu hoppas vi att det nya året för med sig många positiva upplevelser och att så många som möjligt av de väpnade konflikter som pågår kan lösas på fredlig väg.

      

REA, REA, REA

Tänk vad fantastiskt bra det är ordnat här i livet. Bara för att Jul och Nyår infaller som det gör är man ledig. Inom staten får vi endast spara 40 dagar av vår semester och det passar alldeles utmärkt och ta ut den överstgigande just här i mellandagarna.



När hustru Else-Marie är ledig arbetar vi inom hemmets väggar på förmiddagarna och sedan bär det iväg ut på något. I går måndag bar det av till Lidköping förbi den lilla orten Lundsbrunn, vi hade fått för oss att i Bjärby köpa en strutsfilé till nyårsaftonen. Men med all rätta hade de tagit ledigt över helgen. Det blev istället en vandring i Lidköping vilket är fantastiskt att få göra. Denna stads styrande har förstått vikten av att hålla kvar den gamla stadskärnan. Här kan man också finna de små lokala affärerna som säljer det där som man inte hittar någon annan stans. Efter en kopp kaffe på rådhuset tog vi oss åter mot hemmet, det skulle bli halt och vi kan intyga att det hade det redan blivit.

Dagern började tidigt då hustruns schema visade att hon skulle börja klockan 7.00 var det strax före detta som jag skjutsade henne till arbetsplatsen på Östermalm.
För att jag skulle slippa göra någon mat beslutade vi redan i gårkväll att det fick bli lunch på staden, det fick bli asiatisk mat vilket är väldigt välsmakande även om hustru denna gång hade lite svårt för det efter att hon hittat ett hårstrå i maten.
Nu är det dock snart att ta hunden i koppel och hämta henne till en som man hoppas kväll i hemmet. Sonen som de sista dagarna ser ganska utarbetad ut skall i em. installera lite program i de nya datorer som museet har inskaffat, sedan får vi se hur det skall gå.



Vi lugnar nu ner oss för att klara av nyårsfirandet eftersom vi under dessa dagar är bortbjudna vid flera tillfällen.

Minnen från barndomens jular

Många av de som under barndomen gjorde julen till en ljus och efterlängtat högtid är sedan många år borta. Trots detta finns traditionen och några av de äldre kvar som gör att det gamla fortfarande kan kännas vid en högtrid som denna.



Just en sådan upplevde jag annandagen när borbro Lars med sin kära Ulla, trots ett oherrans väder togs sig till Skövde för att äta av hustruns tillagade lutfisk och sedan under en runda på staden titta på allt det där som man före jul betalat stora pengar för och som under gårdagen sänkts så att man nästan fick betalt om man bar hem det.



När sedan barnen en kort stund på eftermiddagen kom för en stunds social samvaro tycker jag lyckan var fullständig. Att se ögonen på lilla barnbarnet Neron fortfarande efter presenterna på julafton lysa fulla av aktiviteter är även det en present.

Juldagens morgon gick i stillhetens tecken. >Det var så stilla att jag när hunden skulle ut på sin morgonrunda kom ihåg att ta med kameran. Det är något speciellt med Skövde tredje dag jul klockan åtta på morgonen. Lugnt och stilla endast snöröjarna är vakna och det var de tidigt i natt för de hördes redan vid halv fyra tiden. Dock kan en stad som ligger lugnt i snöns dvala vara vacker.

Förmiddagens besök på Elins esplanad, visade sig vara långt ifrån så trevlig som vi trodde det skulle bli. Helt åt skogen förstort och inte alls samma gemytliga stämning som var i stadens centrum dagen innan. Nej i fortsättningen får det bli handlande i centrumbutikerna som har det personliga vilket Du aldrig kan uppnå i Elins Esplanad, så varför stå i bilkö för att komma dit det förstår jag inte, om det inte är för att det är dåligt med parkeringar i centrum.

Så var den underbara natten över och ett barn är fött

Även detta års julafton gick i traditionens spår. Det jag tycker allra best om är att alla samlas och att den sociala kontakten finns. Det är genom att träffa släkt och vänner som man känner ron och tilliten vid denna högtid. En annan stor tradition för oss är att lyssna till Påven när han ett stycke in på 2000-talet predikar med samma texter som man kan se att biskoparna i Skara domkyrka gjorde för ca 900 år sedan. Sveriges äldsta bok på Stifts- och landsbiblioteket i Skara kan vittna om detta.

För mig är katolska kyrkans högtidlighållande av Julen mer överensstämmande än vad Svenska kyrkan bjuder på. Där tror man att man gör något nytt genom att ändra texter och psalmer på ett sätt som gör att vi inte känner igen oss.

Julaftonens tändande av ljus på kyrkogårdarna gav i år ett nytt inslag: Vid Tibro kyrkogård hände sig att en dam var tvunget att störa mig med frågor om arbetet.
"Har ni lagt ner Soldatregistret?" Var hennes första fråga innan det kom en följd med frågor om arbetet med detta.
Man tycker att folk skulle förstå att är det julafton och man är vid en kyrkogård så är det inte för att tala om arbetet.

I övrigt hade vi ett nytt inslag i vårt julfirande och det var det elva månader gamla barnbarnet som i år fick sina första julklappar hos mormor och morfar, å tänk vad han liknade sin mamma det första året hon fick klappar, ögonen lyste lika starkt som de gjorde på henne.

Här några bilder från julen i vår familj, samtidigt som jag önskar alla som läser detta en god jul.


    





Julafton i hemmets lugna vrå





 
 

Nu har det vänt

Även om vi inte ser det ännu så har det faktiskt nu vänt och vi går mot ljusare tider. I och för sig har det redan blivit ljusare när snön kom. Och vist känns det lättare nu när man vet att detta kommer att bli just ett sådant år när man får uppleva sin barndoms jular med vit snö på marken.

Att vara ledig så länge att man flera dagar i förskott kan följa den förödande julruschen det är en upplevelse. Kanske den största upplevelsen är när man följer den i huvudstaden. Där är det ett helt annat tempo än vad vi har här ute i landet. Och som landsortsbo är det skönt att kunna dra sig tillbaka och verkligen fira julen med frid i sinnet.

I morgon julafton blir det som vanligt, traditionen bjuder detta, vi åker runt på kyrkogårdarna och tänder ett ljus för de som lämnat detta jordeliv och gått över till något annat.

Efter detta skall vi ta igen oss hustrun kommer hem på middagen och det blir då en kopp kaffe för att senare på kvällen äta den goda julmaten. Även om det är ett överflöd och många tycker att vi skall sluta med detta överflöd så har det en plats i vår historia att ljust vid denna tid då vi går mot ljusare tider skall vi fira och precis som de gamla hedningarna gjorde gör vi det bland annat med mat.

Ber att i morgon JULAFTON få återkomma med mer information om familjens firande och de inslagna paketen som finns i finrummet vid granen.

Nu är det bara några dagar kvar

Det är väldigt vad fort det går när man väntar på något trevligt som julen.
Varje år gör vi vid denna tid en resa för att åka och hälsas på modern, farmodern och gammalfarmor. Det är också lika trevligt att höra hur det var om jularna under första hälften av förra seklet.



    

Tänk att höra om hur man firade julen i Borgunda när det begav sig. När det fanns så många affärer i denna by  att det var bara vid ett rillfälle på året som man var tvungen att åka till staden, just vid jul.

Som tur är har det nu kommit lite snö, ja enligt nyheterna nu på morgonen skall till och med Skåne fått så mycket av den mjuka varan att folk uppmanas att stanna hemma. Och har man sett när jag tittar ut faller det något smått även här mellan Vännerna och Vätterna.

Vad härligt det är att se gammla farmor med den 11 månader gamla Neron. Det är liksom att det lyser om henne. Barnbarnsbarnen har alltid legat gamlafarmor och gamlamormor varmt om hjärtat och det går  inte att ta miste på när man ser dem.

I eftermiddag blir det att ta sig till den lilla staden Falköping, kanske det blir ett besök på osterian men annars var det meningen att julmarknaden på torget skall få ett besök. Det blir troligen en av de sistas julmarknader för i år och vist är det något speciellt med dessa marknader som hålls utomhus samtidigt som det snöar lite, det är så man kommer ihåg tiden från barndomen.

Viste Du att:  Skall man bada i ett badkar i Florida måste man ha kläderna på sig.