Björn Lippold

Dagen efter segern

Så gick det som många av oss här i området runt Vättern förväntat sig, HV71 blev Svenska mästare för fjärde gången.
Trots detta glädjande besked kan inte jag förglömma matchen i slutet av 1950-talet mellan Tibro IK och Frölunda, rena utklassningen blev det jag tror att slutresultatet blev 17-1 till Göteborgarna, men roligt var det att ha sett alla de som något senare blev stora hjältar här i landet.



Ser Du vilka detta är på Torget i Lidköping på 1950-talet  hör av Er

Veckan tycker jag annars har varit ganska lugn några större skandaler tycker jag inte inträffat. Att Madelen och pojkvännen bryter sin förlovning tycker jag inte är särskilt konstigt. Det händer i många familjer så varför det inte skulle hända i kungafamiljen har jag svårt att förstå, det kan väl hända där också även om de är offentliga personer. Och det är väl tur att det även kan hända där det visar bara hur mänskliga dessa personer är.
Likaså får pressen på olika håll något att skriva om och det gör de och kommer att göra är jag rädd för. När tror ni kära läsare att det skall gå upp för redaktionerna på våra tidningar att det är väldigt få av deras läsare som bryr sig. Naturligtvis kan tidningarna med statistik visa hur många som vill läsa dessa reportage. Dock vet jag och många med mig vet att med statistik kan Du bevisa vad Du vill, det är bara att läsa siffrorna på det för mig mest tilltalande sätt, se bara på siffrorna inför valet.


Det var då det på Stationsplan i Lundsbrun på 1970-talet

Veckan som kommer blir allt lite spännande eftersom det är sista veckan jag är anställd vid försvaret, sedan blir det Skövde kommun som sent om side kom med anställningsavtalet så att jag kunde skriva under.
Det skall bli intressant att få sin lön från Skövde kommun, denna del av regionen största kommun och som jag har hört flera tala om är rädda om sina anställda.
Museet kommer efter en tids ombyggnad att åter öppna i morgon måndag där är det också spännande att se hur det tas emot av våra besökare.

Firat, tagit igen sig och reta sig på dumheter

Så har undertecknad tillsammans med hustrun haft en sådan där fantastisk helg med avkoppling och återhämtning.


Är det någon som vet vilka pojkarna är på Lidköpings torg 1957 hör gärna av Er.

I början av veckan var det möte med den nya arbetsgivaren, Skövde kommun och det gav inte något. Trots att man där sedan ett halvår vetat om att min tjänst skulle överföras var det inget som var färdigt. Det skulle komma påbud om att handlingarna skulle vara klara på några dagar men ännu finns det inget skrivet och klart. Vad skall an göra, nu hotar SFHM med att stänga museet om inte kommunen uppfyller det man tidigare lovat.

Hustru och undertecknad gjorde den vanliga resan till Lidköpings fantastiska torghandel under lördagen. Tänk det är konstigt vad trevligt och gemytligt det kan bli. Mängder med knallar och människor i rörelse. För egen del blev det bara handlat till hunden som behövde nya bajspåsar och en blomma till hustrun.

För hennes del blev det en ny röd jacka en som hon har längtat efter länge att få skaffa sig och för att inte göra Skövde alldeles för besviket inhandlades denna i ett företag från denna stad som har en trevlig butik i vänerstaden.



Redan i början av 1960-talet var det väntetid på flygplatsen Bultofta i Malmö.

Vi har nu också kunnat läsa om att rökmoln från Island ställt till det så att folk inte kunnat flyga ut i stora världen. Jag vet inte vad folk i detta land tänker på men alltid skall man ha någon att skylla på. När man nu inte kan skylla på naturen för den rår man inte på är det researrangörer och flygbolag. Dock tycker jag de båda turisterna från Japan som befann sig på flygplatsen i Göteborg har svaret på allt detta elände enligt många. Ta det med glimten i ögat, reporten frågade vad de tyckte om att det kunde ta flera veckor innan flyget kom i gång, deras svar kom fort och lätt.
"Då kommer vi att bli Svenska medborgare"
Där var det ingen som behövde bära skulden för att en vulkan på Island fått ett utbrott.

Långt äktenskap

Tänk vad konstigt allt kan bli när vissa politiska företrädare får bestämma om oss. Och sedan när tjänstemannen tror sig gör som politikern vill för att hålla sin budget.

Vad jag närmast tänker på är det äldre par som levt ihop många mer än 50 år och som bara för att en av dem blir sjuk inte får fortsätta att vara tillsammans. Jag såg här om morgonen ett inslag om ett äldre par i Eskilstuna som har ett 63 årigt äktenskap bakom sig. Kvinnan drabbades av demens vilket gjorde att hon inte kunde bo kvar hemma. Det som är det sorgliga i fallet är att mannen inte kan få flytta med sin hustru för han är för frisk.


Alla tog hand om alla här ett fyra generationskort

Jag har aldrig hört något sådant dumt. Pengar finns det i samtliga kommuner i detta land det kan jag garantera, det finns för att bygga väldiga idrottsanläggningar, då verkar det att finns en uppsjö. Typexemplet är Skövde där man nu har byggt en Arena som enligt vad jag hört kommer att kosta invånarna i denna kommun 41 miljoner om året. Denna anläggning som kostat nästan en kvarts miljard att bygga. Pengarna finns låta de äldre får ta del av dessa också, vilket gör att de kan få en dräglig tillvaro på äldre dar.

Det enda rätta är att skärra ner pengarna för alla dessa skrytbyggen som kalasa Arena, de börjar nu växa upp i alla kommuner. Finns det inte pengar i budgeten för de äldres välfärd är det de som gjort denna budget som det är fel på. Nu måste kommunerna vakna för vård och omsorg, det måste vara den bästa reklamen en kommun kan få om det framkommer att det är detta man satsar på att de som byggt detta fantastiska Sverige också får vara tillsammans på äldre dagar.

FÖRR KANSKE DET VAR FATTIGT MEN MAN HADE VARANDRA PÅ ETT HELT ANNAT SÄTT ÄN I DAG

Mitt i Påsken

Då har vi kommit fram till mitt i påsken, med allt vad detta innebär. För oss två i familjen har det varit en ganska lugn tillställning.

   

Långfredagen tillbringade vi i vårt land sydvästra regioner med besök på fars grav i Torekov. Där märks det väldigt väl att våren är på väg bland potatisodlarna i trakten. Kyrkogården i vid Torekovs kyrka hör troligen till en av de kallaste kyrkogårdarna i landet. Men att hedra faderns som gick bort för fem år sedan är ett måste för familjen tre gånger om året, då vi kör den 27 milen enkel resa och gör det till en härlig dagsutflykt.



Nu denna gång var även ett besök på Ullared inlagt i våra planer. Vi trodde i vår naivitet att vi skulle vara ensamma i varuhuset denna långfredag men det visade sig vara helt fel, med mängder av folk omkring sig kunde vi inte annat än förundras över att kunderna verkligen behövde allt det de handlade. Men det kan jag inte tänka mig annat än att alla dessa människor är förnuftiga och inte handlar sådant man inte behöver. Men roligt är det och se och lyssna i detta för bygden viktiga varuhus.

 

Gårdagen medförde att barn med respektive samt barnbarnet anlände på en något sen påsklunch.



Första året då alla hade en partner med sig och detta kändes fantastiskt bra. I och för sig åt de oss ur huset men det är ju sådant man får stå ut med. 
Dagen skall vi nu ägna åt tranor vid Hornborgasjön och andra aktiviteter på västra sidan av berget Billingen.
 



Vi hoppas nu att alla får en fortsatt trevlig helg med mycket vila.

April våren är här

Jag blev för några veckor sedan när jag en tidig fredagsmorgon var på väg att hålla ett föredrag överlycklig när jag såg för mig årets första tofsvipa på ett gärde utanför Falköping. När jag sedan dagen efter hörde att första tranan kommit till Hornborgasjöns frusna vatten kände jag att nu var äntligen den tid kommen då vi går in i nästa andning och möter den varma årstiden.



Vid dagens morgon promenad med hunden tyckte jag mig känna i det regn som föll att nu är det vårregn som kommer för att smälta bort den sista snön. Sopbilen har nu också kört på stadens gator vilket även det är ett vårtecken så gott som något.



Veckan har i övrigt varit ganska lugn med mycket arbete med den nya utställningen som vi nu snart öppnar vid museet. Nu kommer vi att ta med de stora medeltida slagen som stått i Skaraborg. Det har varit fem och jag avslöjar inte här vilka det är utan inbjuder Er som läser detta att komma till museet och se vilka det är.

När jag tänker på Påskarna under ens uppväxt framstår de som jag upplevde på Ruder utanför Tibro som den lyckligastern. Det var där som vi under en månad före påsk samlade ris och grenar till det lilla gärdet vid torpet Dungen. Påskelden som med tiden blev ganska stor syntes långväga omkring och det fanns de som sade att de sett den ända in till Skövde. Det var tider det, det var då som var och en tog eget ansvar för det man gjorde och att det fanns ett fåtal regler för hur man fick fira påsk. Den av dessa som var som svårast att acceptera var den att man inte fick göra något på långfredagen. Inte ens klippa i papper eller annat sådant påhitt. Den dagen skulle man hålla sig lugn och sansad.

Nu hoppas jag att det hela denna påsk blir lugnt och sansat för alla.