Björn Lippold

REA, REA, REA

Tänk vad fantastiskt bra det är ordnat här i livet. Bara för att Jul och Nyår infaller som det gör är man ledig. Inom staten får vi endast spara 40 dagar av vår semester och det passar alldeles utmärkt och ta ut den överstgigande just här i mellandagarna.



När hustru Else-Marie är ledig arbetar vi inom hemmets väggar på förmiddagarna och sedan bär det iväg ut på något. I går måndag bar det av till Lidköping förbi den lilla orten Lundsbrunn, vi hade fått för oss att i Bjärby köpa en strutsfilé till nyårsaftonen. Men med all rätta hade de tagit ledigt över helgen. Det blev istället en vandring i Lidköping vilket är fantastiskt att få göra. Denna stads styrande har förstått vikten av att hålla kvar den gamla stadskärnan. Här kan man också finna de små lokala affärerna som säljer det där som man inte hittar någon annan stans. Efter en kopp kaffe på rådhuset tog vi oss åter mot hemmet, det skulle bli halt och vi kan intyga att det hade det redan blivit.

Dagern började tidigt då hustruns schema visade att hon skulle börja klockan 7.00 var det strax före detta som jag skjutsade henne till arbetsplatsen på Östermalm.
För att jag skulle slippa göra någon mat beslutade vi redan i gårkväll att det fick bli lunch på staden, det fick bli asiatisk mat vilket är väldigt välsmakande även om hustru denna gång hade lite svårt för det efter att hon hittat ett hårstrå i maten.
Nu är det dock snart att ta hunden i koppel och hämta henne till en som man hoppas kväll i hemmet. Sonen som de sista dagarna ser ganska utarbetad ut skall i em. installera lite program i de nya datorer som museet har inskaffat, sedan får vi se hur det skall gå.



Vi lugnar nu ner oss för att klara av nyårsfirandet eftersom vi under dessa dagar är bortbjudna vid flera tillfällen.

Minnen från barndomens jular

Många av de som under barndomen gjorde julen till en ljus och efterlängtat högtid är sedan många år borta. Trots detta finns traditionen och några av de äldre kvar som gör att det gamla fortfarande kan kännas vid en högtrid som denna.



Just en sådan upplevde jag annandagen när borbro Lars med sin kära Ulla, trots ett oherrans väder togs sig till Skövde för att äta av hustruns tillagade lutfisk och sedan under en runda på staden titta på allt det där som man före jul betalat stora pengar för och som under gårdagen sänkts så att man nästan fick betalt om man bar hem det.



När sedan barnen en kort stund på eftermiddagen kom för en stunds social samvaro tycker jag lyckan var fullständig. Att se ögonen på lilla barnbarnet Neron fortfarande efter presenterna på julafton lysa fulla av aktiviteter är även det en present.

Juldagens morgon gick i stillhetens tecken. >Det var så stilla att jag när hunden skulle ut på sin morgonrunda kom ihåg att ta med kameran. Det är något speciellt med Skövde tredje dag jul klockan åtta på morgonen. Lugnt och stilla endast snöröjarna är vakna och det var de tidigt i natt för de hördes redan vid halv fyra tiden. Dock kan en stad som ligger lugnt i snöns dvala vara vacker.

Förmiddagens besök på Elins esplanad, visade sig vara långt ifrån så trevlig som vi trodde det skulle bli. Helt åt skogen förstort och inte alls samma gemytliga stämning som var i stadens centrum dagen innan. Nej i fortsättningen får det bli handlande i centrumbutikerna som har det personliga vilket Du aldrig kan uppnå i Elins Esplanad, så varför stå i bilkö för att komma dit det förstår jag inte, om det inte är för att det är dåligt med parkeringar i centrum.

Så var den underbara natten över och ett barn är fött

Även detta års julafton gick i traditionens spår. Det jag tycker allra best om är att alla samlas och att den sociala kontakten finns. Det är genom att träffa släkt och vänner som man känner ron och tilliten vid denna högtid. En annan stor tradition för oss är att lyssna till Påven när han ett stycke in på 2000-talet predikar med samma texter som man kan se att biskoparna i Skara domkyrka gjorde för ca 900 år sedan. Sveriges äldsta bok på Stifts- och landsbiblioteket i Skara kan vittna om detta.

För mig är katolska kyrkans högtidlighållande av Julen mer överensstämmande än vad Svenska kyrkan bjuder på. Där tror man att man gör något nytt genom att ändra texter och psalmer på ett sätt som gör att vi inte känner igen oss.

Julaftonens tändande av ljus på kyrkogårdarna gav i år ett nytt inslag: Vid Tibro kyrkogård hände sig att en dam var tvunget att störa mig med frågor om arbetet.
"Har ni lagt ner Soldatregistret?" Var hennes första fråga innan det kom en följd med frågor om arbetet med detta.
Man tycker att folk skulle förstå att är det julafton och man är vid en kyrkogård så är det inte för att tala om arbetet.

I övrigt hade vi ett nytt inslag i vårt julfirande och det var det elva månader gamla barnbarnet som i år fick sina första julklappar hos mormor och morfar, å tänk vad han liknade sin mamma det första året hon fick klappar, ögonen lyste lika starkt som de gjorde på henne.

Här några bilder från julen i vår familj, samtidigt som jag önskar alla som läser detta en god jul.


    





Julafton i hemmets lugna vrå





 
 

Nu har det vänt

Även om vi inte ser det ännu så har det faktiskt nu vänt och vi går mot ljusare tider. I och för sig har det redan blivit ljusare när snön kom. Och vist känns det lättare nu när man vet att detta kommer att bli just ett sådant år när man får uppleva sin barndoms jular med vit snö på marken.

Att vara ledig så länge att man flera dagar i förskott kan följa den förödande julruschen det är en upplevelse. Kanske den största upplevelsen är när man följer den i huvudstaden. Där är det ett helt annat tempo än vad vi har här ute i landet. Och som landsortsbo är det skönt att kunna dra sig tillbaka och verkligen fira julen med frid i sinnet.

I morgon julafton blir det som vanligt, traditionen bjuder detta, vi åker runt på kyrkogårdarna och tänder ett ljus för de som lämnat detta jordeliv och gått över till något annat.

Efter detta skall vi ta igen oss hustrun kommer hem på middagen och det blir då en kopp kaffe för att senare på kvällen äta den goda julmaten. Även om det är ett överflöd och många tycker att vi skall sluta med detta överflöd så har det en plats i vår historia att ljust vid denna tid då vi går mot ljusare tider skall vi fira och precis som de gamla hedningarna gjorde gör vi det bland annat med mat.

Ber att i morgon JULAFTON få återkomma med mer information om familjens firande och de inslagna paketen som finns i finrummet vid granen.

Nu är det bara några dagar kvar

Det är väldigt vad fort det går när man väntar på något trevligt som julen.
Varje år gör vi vid denna tid en resa för att åka och hälsas på modern, farmodern och gammalfarmor. Det är också lika trevligt att höra hur det var om jularna under första hälften av förra seklet.



    

Tänk att höra om hur man firade julen i Borgunda när det begav sig. När det fanns så många affärer i denna by  att det var bara vid ett rillfälle på året som man var tvungen att åka till staden, just vid jul.

Som tur är har det nu kommit lite snö, ja enligt nyheterna nu på morgonen skall till och med Skåne fått så mycket av den mjuka varan att folk uppmanas att stanna hemma. Och har man sett när jag tittar ut faller det något smått även här mellan Vännerna och Vätterna.

Vad härligt det är att se gammla farmor med den 11 månader gamla Neron. Det är liksom att det lyser om henne. Barnbarnsbarnen har alltid legat gamlafarmor och gamlamormor varmt om hjärtat och det går  inte att ta miste på när man ser dem.

I eftermiddag blir det att ta sig till den lilla staden Falköping, kanske det blir ett besök på osterian men annars var det meningen att julmarknaden på torget skall få ett besök. Det blir troligen en av de sistas julmarknader för i år och vist är det något speciellt med dessa marknader som hålls utomhus samtidigt som det snöar lite, det är så man kommer ihåg tiden från barndomen.

Viste Du att:  Skall man bada i ett badkar i Florida måste man ha kläderna på sig.

Kylan är här

Gårdagens besök hos IKEA i Jönköping blev som det nästan alltid är i det varuhuset lyckat. Jag hittade det jag skulle ha och som jag tycker till rimliga priser.


Kvällens tittande på Bonde söker fru, började med en riktig överraskning när inte Janna fick den han trodde på vid sista valet. Att inte Per Jörgen skulle få någon det har varit klart sedan flera gånger tillbaka, hur klumpig får man vara i TV4 as serier innan man blir utbytt.

SAAB: s nedläggning var kanske väntad, politiker och affärsvärlden går inte alltid i takt och jag tror att det redan från början var kört. Nu har dock massmedia fått något att ägna sig åt och det är ganska fantastiskt att se de kommentarer som kommer från det hållet. Tyvärr verkar det inte som det finns några journalister längre som vet vad de skriver eller talar om. Jag hörde en kommentar på TV4 tidigt i dag på morgonen.
"Man vet inte vad man skall göra med de ca 8000 som blir arbetslösa i Trollhättan". Jag förstår inte riktigt vad man avser med en sådan kommentar, knappt 24 timmar efter att beskedet kom menar man tydligen att allt skall vara klart med arbete och utbildning för de som blir arbetslösa. Som journalist och utan att behöva ta något ansvar kan man tydligen häva ur sig vad man vill.

Uppvaknandet i dag blev något kyligare än vad vi numera är vana vid på morgonen hade vi här i centrum av staden Skövde - 11 grader kallas i vinter.

Besöket i några av affärerna här i centrum var trevligt för där behövde man inte som fallet var vid Elin esplanad stå i kö för att komma till parkeringen.

Eftermiddagens besök hos modern i Vänersborg skall bli trevligt det är tyvärr inte särskilt ofta som man bland annat pågrund av arbetet hinner dit. Dottersonen skall i em. uppvisas för gamlafarmor vilket också är en höjdpunkt att se glädjen hos båda parter när de träffas.

Viste Du att: I Kansas är det inte tillåtet att öva knivkastning mot någon som bär en randig kostym.

Dagen efter Lucia

Här en berättelse i bild från ett mycket lyckat Luciafirande vid Stenstorp - Skultorp Rotaryklubb. Ett firande som gick i klubbens anda med trevlig samvaro och social gemenskap. Skövdebyggdens lucia hade i år Rädda Barnen som arrangör till vilka klubben skänkte ett antal kronor.

Efter det välsmakande julbordet på Vägkrogen i Skultorp avslutades kvällen med att Carl-Erik Gabrielsson läste julevangeliet och psalmen Stilla natt sjöngs, vilket skulle påminna deltagarna om vad vi egentligen firar julen för, det lilla barnets födelse i det heliga landet för ca 2 000 år sedan.




 
    

      

      

       

       

       

       

Nu börjar det bli jullikt

Tänk vad lite snö kan göra mycket, vist känns det än mer att vi nu går mot jul. Det började före min del i går när jag åter var i kungliga huvudkommunen för en kurs i detta med hemsidor. Och det var inte dåligt jag började fatta hur den sidan var uppbyggd. Dock uppstod problemet när jag skulle sätta mig själv och försöka göra något åt den, det blev inte alls som jag ville men bara man inte ger sig så.
Efter denna genomgång var det en runda på staden innan jag äntrade tåget och 19.10 startade min resa till hemorten.



Vid hemmastation stod hustrun och drömde sig tillbaka till den helg som vi själva hade i Stockholm. Det var då som vi kunde gå på kondis och verkligen koppla av.


Dagens förehavande har bland annat bestått i att vara på arbetsplatsen en stund för att svara på de frågor som kommit på mailen, i dag var det endast 23 stycken. Folk har väl annat för sig än forska om släkten.
Efter en stund bakom skrivbordet var det dags att äntra bussen och följa med för att guida stabens personal när dessa var på väg till och från sitt julbord. I år var det Åsle tå som var höjdpunkten och vist blev det så. Ett alldeles utmärkt julbord med alla julens läckerheter fanns uppdukat. Välsmakande och snyggt upplagt gjorde att resans huvudpunkt blev lyckad.

Morgondagen kommer att gå i arbetets tecken då jag skall sammanställa det sista, sända ut ett antal julhälsningar. Betala några räkningar gå till banken med lite pengar och till bokföringen med det de skall göra. Efter dessa uppgifter kommer jag att gå över till att vara ledig och inte åter ägna mig åt något arbete i någon större skala.

Lucia

Såg ni lucian från Växjö på Tv i dag. Fantastiskt vilken ungdom vi har som skall ta över detta land. Det var lägen sedan jag såg en lucia som var så vacker som den lilla man hade hittat i Växjö. Och vilken sångröst de hade barna det var så att det rörde en ända från stortån till huvudskålen när de tog i på "Stilla natt" Tack SVT för en fin lucia.

I går lördag var det att sitta i lobbyn till biblioteket och signera böcker vilket gick alldeles utmärkt. Hur många som Föreningen för Västgötalitteratur sålde vet jag inte men nog var det några som jag fick rita i.

På kvällen kom hustrun hem och var väldigt hes. Var det kommit från är det ingen som vet men det var inte mycket jag hörde av det hon sade.

söndagen inleddes med att jag som gentleman körde hustrun till hennes arbete och återvände sedan till TV fåtöljen och till arbetet att flytta innehållet i mina garderober till två andra. Der har nu blivit lite för många möbler av detta slag här i familjen varför jag nu har beslutat mig för att göra av med den dubbelgarderob som jag för några år sedan inhandlade hos Ingvar Kampat.

Det tog hela dagen men då fick jag också se när Anja för en gång skull placerade sig i en tävling.

Nu går annars av tankegångarna åt för att försöka lura ut vem av de kvarvarande de olika bönderna väljer i onsdagens avsnitt av "Bonde söker fru", jag tror mig veta vilka det är men helt säker kan man sinte vara.

I morgon onsdag blir det en tidig morgon igen, då tar jag 07.21 tåget till kungliga huvudstaden för en endagarskurs i hur man fixar sin hemsida. Det skall bli spännande och se om man klarar detta. Åter hemma på kvällen för att på tisdag guida ett gäng som skall äta julbord på Åsle tå café. Detta med att guida är lika spännande varje gång och just resan till Åsle blir riktigt spännande nu i jultid, den resan har jag gjort över 400 gånger men då har det varit under den varma årstiden nu blir det spännande att göra det i december.

Viste Du att i Kalifornien är det förbjudet att sätta ut en musfälla utan att ha jaktlicens.

En ny vecka till ända

Egentligen var min planering tidigare i höstads att jag skulle gå hem denna fredag för att ha en lång och härlig julledighet. Tyvärr blev det inte så utan det blir ytterligare några dagar till i det härliga jobbets våld.

I dag var det frågan om det första riktigt stora julbordet utanför hemmets väggar. Vi personal på museet tog oss till Götdala herrgård och inmundiga deras som jag tycker mycket smakfyllda julbord. Det är inte ofta som man träffar på en krögare som förstår att det är bättre att ha små fat med mat framme och sedan oftare fylla på, men det hade man förstått på Götdala.

Efter detta hade jag det stora nöjet att vara med när de båda Fredrikarna fick skriva på ett ettårs avtal om anställning vid museet. För bara några veckor sedan var vi uträknade och om det då hade velat sig riktigt illa kunde jag ha stått själv på museet när det öppnade igen efter ombyggnaden i april. Dock där tog arbetsmarknadsenheten vid Skövde kommun och ordnade till att jag fick två mycket dugliga arbetskrafter till min hjälp.

Kvällen har vi ägnat åt luciafirande här i kvarteret. Någon Lucia hade vi i år inte fått tag på men däremot några fantastiska spelmän med durspel. En sorts dragspel som ger olika toner ifrån sig lite beroende på om man drar utåt eller skjuter inåt i bälgen. Gruppen "De fyra durspelen" gjorde ett mycket uppskattat framträdande med valser snoer och sjuttis.

Viste Ni att i North Carolina är det förbjudet att sjunga falskt.

Ytterligare en resa

Så har lagt ytterligare en resa bakom mig. Nu är det inte många kvar innan julen kan firas i lugn och ro. Ja det är en resa kvar till huvudkommunen nu på måndag då jag skall lära mig att sköta soldatregistrets hemsida.

Efter att på tisdag ha ätit julbord på Åsle caffe och arbetat med det sista på onsdag skall det bli skönt att få koppla av, men då återstår kanske det viktigaste det är att handla julmaten och klapparna.

Detta med julmat är konstigt att massmedia varje år går på samma sak och det är att uppmärksamma att julskinkan inte går att äta. Att det finns ett antal personer som har djur och inte kan sköta dessa är som jag ser det ingen anledning till, att upphöra med en tradition som kommer från vår historia tror jag kommer att bli svårt även om det finns människor som i kungliga huvudkommunen har en annan inställning.

Nej jag ser det som en stor tillgång att kunna handla och äta julmaten som för min del alltid måste komma från vårt egna land.

Vilken annan stor tillgång vi har i detta land när vi varje den 10 december var och en på sitt sätt kan följa festernas fest nobelfesten. Även om det kostar är det en fantastisk tillställning som jag hoppas vi kan fortsätta ha i detta land för alltid. Vi behöver denna typ av tillställningar i en annars väldigt grå och intetsägande tid i vår historia. 

Några dagar sedan

Då och då blir det mer än lovligt mycket att göra, sådant blev det efter en vecka i huvudkommunen, det är konstigt vad det samlar sig arbete bara på några dagar. Hur det skall bli över jul och nyhår då jag har tänkt ta en ordentlig ledighet det vet jag inte men jag kan ana det.

Sista dagens vandring i Gamla Staden i Stockholm var kanske mer spännande än vad vi förväntat oss. Inte för att det blev köp av några julklappar utan av den enkla anledningen att årets nobellprisatagare då fanns i staden och alla skulle just den dagen gå på högmässan i Storkyrkan. Vilken rad med bilar av den större modellen det stod utanför och alla var de Volvo vilket glädjer en Skövdebo då man vet att motorn i dessa bilar kommer från vår stad.



måndag morgon var ovanligt tidigt arbete, lilla hunden var med och total 63 mail att ta reda på. Till detta skall föras alla konstiga mail som kastades direkt. Då och då funderar jag på hur dumma folk är. Hade inte fått mindre än fem mail från någon som ville ha redan på alla mina uppgifter vilka gällde för mobil tel. Dålig svenska och inte användande av åäö borde hos alla som får mailet väcka den som sover och inte lämna ut uppgifterna.

Tyvärr tror jag att det finns människor som går på detta och lämnar ut sina uppgifter med tråkiga följder.

Måndagens arbete av de ideellt arbetande på museet gav många nya uppslag vilket i sin tur gör att jag tror att när vi åter kan öppna museet då är det ganska mycket nytt för våra besökare att beskåda.

Har ni någon gång råkat ut för att det inte går som man tänkt sig. Så gjorde det för mig. Jag kom inte in på PlussGirot hur jag än försökte. Började då en enkel och trevlig skriftväxling med girot. Höll på med detta en hel dag tills jag efter ett påpekande från Malin fick reda på att jag glömt två bokstäver som jag mycket väl viste skulle vara med.

Så det blir, men man får vara glad att man inte bor i USA där lagarna är mer än konstiga, se här nedan.

I Kalifornien är det olagligt för en kvinna att ta en åktur i bilen iklädd en städrock.

Lördag igen

Så har lördagen kommit igen, denna vaknade jag upp i Stockholm, nu tidig morgon verkar även denna stad vara lugn och stilla.


Vad dagen kommer att föra med siig vet man inte mer än de planer som är uppgjorda, vi börjar troligen med en vandring till NK för att se deras fantastiska julskyltning och en rundvandring i varuhuset. Kanske vi även får tid över att även i dag gå förbi Kungsträdgårdens julmarknad där det faktiskt är lite stil och kvalitet på varorna.


Nu får vi se vad dagens för med sig och återkomma om detta i kväll.

Nu har kvällen kommit och en ny vandring i huvudstaden är på gång, när det är så mycket nfolk som det var i dag blir man väldigt trött där ute, dock några bilder från ett Stockholm i julfirande med mängder med människor från provinserns på plats.

Åter fredag

Så vvar veckans arbete i huvudkommunen över. Efter en hård dag kunde jag strax före klockan tre möta kära hustrun på centralen. Förmiddagens möte på arménuseet vvar mycket givande edftersom vi nu har en klar inriktning att klara Centrala Soldatregistret kvar i Skaraborg.



När väl hustru Else-Marie kommit var det kaffe som gällde på Cafet kaffekoppen, det blev som alltid frrågan om kaffe och våflor, vilkedn var en ordentlig potion som hon fick. Efter att hon godkänt hotellrummet där jag bott hella veckan blev det åter en vandring på staden där örhängen skulle innhandlas. Det blev Kungsgatan, Sturegallerian, Biblioteksgatan genom kungsträdgården över Gustav Adolfs torg till Drottninggatan vilken vi fortsatte fram till Julmarknaden vid Sergelplattan.


Efter inköpet av örhängen på Gallerian fortsatte  vi fram till Hötorget och Hötorgshallen enbart där för att känna alla de goda dofterna. Nu blir det vila i några timmar innan det blir en bit mat och en flaska vin.

Arkivbesök



Besöket i storstaden denna vecka skulle vara en vecka i arkivvärlden och det har det blivit.
I går var det som jag då skrev besök på Krigsarkivet men i dag var besöket förlagt till Armémuseet och detta arkivet. Det är lika fantastiskt varje gång jag kommer till de ställen där man inte tror det kan finnas särskilt mycket arkivhandlingar. I arkivhyllorna finns det handlingar och tidigare gjorda arbeten som man inte trodde skulle finnas.



På detta arkiv fanns det gott om renskrivna arbeten från första hälften av 1900-talet. Här fanns det ett stort antal tidningsklipp som människor tyckte det var roligt att arbeta fram genom att någon dag i veckan samlas och prata en stund och samtidigt utföra ett arbete. Det var det ideella arbetets tid då man inte enbart såg till att man skulle ha någon ekonomisk ersättning för att man fick samlas och umgås.



Någon timme i eftermiddag kunde jag också ägna mig åt en vandring på huvudstadens gator vilket är mycket intressant. Jag tror inte det finns några andra som har så brått som människorna här.
Jag stod i en rulltrappa och var bara fem steg från  att vara nere och vad tror ni hände. Ja just det en man ber om ursäkt för han var tvungen att gå förbi, han hade brått till parfymavdelningen. Där han sedan fick stå i kö.

Så det kan vara, jag funderar alltid på vad det är som gör Stockholmarna till detta jäktade släkte.

Stockholm från ovan

Så har man då varit i Stockholm en och en halv dag. Och vad gör man då när det är fint väder, jo man går och sätter sig på ett arkiv halva dagen. Krigsarkivet har mycket att ge den som forskar om sin egna förfäders historia. Det är inte många utan att vi har släktingarnba där.

Jag gick från Banergatan och fram till staden och då är det fantastiskt att gå in i Saluhallen på Östermalmstorg, vilka dofter vilken mat deet finns i dessa småbutiker. Det är verkligen en upplevelse att vandra där bland butikerna.



Resten av vandringen till Slöjdgatan och hotellet Rica var en skön vandring i ett härligt väder. Efter en kortare vila på hotellet blev det sedan vandring på julmarknaden runt Sergelplatan. Jag han också med en liten rundvandring på Galerian och Åhlens City där jag nog både när det gäller priser och trivsamhet föredrar Galerian.

I morgon bler det ett nytt arkiv då skall vi titta närmare på hur mycket intressanta handlingar som finns på Arménmuseets bibliotek och arkiv. Det ver jag att få återkomma om.

Veckan börjar
I DAG TISDAG SKINER SOLEN
Så startade åter en vecka som gör att vi närmar oss jul ytterligare ett steg. Hur skall vi nu hinna med allt det som skall göras inför den högtiden är det årligen återkommande spörsmålet. När man sedan kommer fram till den 24 december har man också hunnit med det som skulle göras och traditionen som varje familj har är fulländad.

Måndagen innebar att arbetet med att ändra utställningarna startade. Jag fick också klart för mig hur jag skall göra en mindre förändring i reception för att besökaren redan där skall känna att det händer något på museet när vi har det stängt. En nyhet nästa år blir en basutställning om medeltida slag i Skaraborg. Där blir det de fem stora bataljerna som vi skall belysa något.

I dag tisdag bär det av mot kungliga huvudkommunen där jag kommer att tillbringa resten av veckan bland annat med besök på Krigsarkivet och Armémuseets arkiv, fredagen kommer vi att ägna åt att styra upp soldastregistreringen för att säkerställa den i framtiden.
Förfrågningarna i det material som där finns ökar allt mer vilket bland annat gör att trycket på Centrala Soldatregistret blir stort samtidigt som vi skall hålla igång museet kan det då och då bli besvärligt att hinna med under ordinarie arbetstid.

Det är alltså en spännande vecka med forskning på arkiv som ligger framför undertecknad och om detta ber jag att få återkomma.