Onsdag 21/10 2009
Dimman lättade
Så har de dimhöljda dagarna som hösten för med sig åter gjort sitt intrång.
Jag kommer ihåg för några år sedan när delar av styrelsen i Garnisonsmusei Vänner gjorde en resa till norska gränsen i Värmland. Då var det också dimma som det var den där ödestigra dagen 1632.
Jag tycker dock att i vissa lägen i skogen kan det vara vackert när solen bryter igenom, vilket den gjorde i dag när jag åkte över berget mot Axevalla hed för att hämta tjänstebilens vinterdäck. Där ute på heden var det riktigt skönt i solväggen.
Dimman över Eda sdkans är en dimkma som jag varje gång dagsdimman tänker på närt solens vaarma strålar frampå eftermiddagen bröt igenom.
Allt fler verkar dock att ha upptäkt soldatregistret och den tillgång detta är, samtalet med frågor ökar nu dagligen och minst en timma varje dag försöker vi på museet att hjälpa forskare.
